Korvstoppning
Jag befinner mig ute på landet hos mina föräldrar, bor i deras hus och tar hand om katten när dom är borta. Eftersom jag är ledig idag började självklart dagen med en lättare bakfylla efter vinflaskan jag hällde i mig igår kväll. Vad hände med det nya livet? Hur jävla många gånger har det nya livet skitit sig nu egentligen? Ingen håller räkningen.
Nu ska jag fortsätta länsa mammas kylskåp, mycket gott där i. Allt från tryffel till oxrullader. Synes i Brynäs.
Kreativiteten flödar
Solen skiner där ute, men idag tror jag faktiskt jag stannar här inne. Det kommer fler soliga dagar.. Och vad fan spelar det för roll om solen lyser när insidan av min skalle ändå bara är stormig och mörk?
The boy does nothing!
Does he wash up? Never wash up.
Does clean up? No, he never cleans clean up.
Does he brush up? Never brushed up.
He does nothing, the boy does nothing!
Fan, det sjuka är att jag e så jävla tillfreds med att va singel och nu efter åtta månader i förhållande kan man fan inte hitta pushen att ta steget. Det är mörkt, kallt och ensamt... Hur fan ska man ännu en gång gå runt spärren och sparka ut fanskapet?
Alla tips mottages!
confessions
Märkligt detta.. Hur det kan vara på detta vis att man skiter i allt och bryr sig om ingen (man) förrens man helt oväntat som ett brev på posten en söndag faller. Handlöst. Här har man sårat och svinat, helt plötsligt sitter man i skiten. Är det då karman? Är det så?
Alltså när fan ska du fatta att när jag ger allt av mig borde du iaf ge lite av dig? fucking jävla kuksugare.
LESS
Återupptåndelse (haha)
Funderar på att starta detta igen.. varför blir det alltid så i de minst fördelaktiga av situationer? 
